Ja, men det kunde man väl ha gett sig fan på. Faktum är att jag gjorde precis det, jag förutspådde exakt det här för flera månader sedan.
Ni vet det helvetiska kliandet i håbotten som jag har dragits med sedan i somras? Jag fick ju remiss till en specialist, och det tog en stund innan jag fick träffa den här specialisten eftersom det visst var kö. Medan jag har väntat på min tur så har det blivit stadigt bättre. Kliat mindre, blivit mindre skorvigt, somliga dagar har jag varit nästan helt symptomfri. Bättre och bättre fram till igår kväll, då jag kunde konstatera att inte ens om jag körde ner naglarna i hårbotten så kunde jag locka fram ett endaste litet kli. Jahapp. Det var det. Kändes ju sådär idag då, att åka och uppta en viktig specialists tid med mitt numera ickeproblem. Men hey, jag gjorde det iallafall. Åkte dit med tanken att det har ju försvunnit och kommit tillbaka förr, vem vet om det händer igen. Kanske är den här specialisten alldeles magisk och kan se på mig att det berodde på det här och om det kommer igen så ska jag göra det där så går det över.

Well.

Magisk var han nu inte, men han var sympatisk. Efter striden med min husläkare hoppades jag mest på ett det skulle vara en vettig människa, någon som kunde lyssna och iallafall vara bra på att fejka omtanke. Hey, bara han var trevlig

Och det var han. Han satte mig ner och sa åt mig att berätta. Det gjorde jag. Han ställde frågor och lyssnade på mina svar. Han lät mig prata i lugn och ro. Han berättade om löss och om mjälleksem och om andra alternativ, ingenting som jag inte redan visste men det var skönt att få diskutera med någon som inte var så uppfylld av sin egen betydelse och måste hävda sig i varje andetag. Det slutade med att han skrev ut ett annat sorts jox än det jag fick av husläkaren och tipsade om lite andra saker jag kunde prova och fick mig att lova att höra av mig om det skulle komma tillbaka. Återstår att se om jag ska hämta ut mitt nya recept eller inte, men nu känner jag mig mycket bättre rustad om utifall kliet kommer igen.

In other news så var jag och min själs älskade på restaurang igår. Vi var tillbaka på Shvejts för att prova andra delar av menyn än den fondue som nästan fick oss att stryka med av nommighet för några veckor sen. Nu provade vi raclette (seriöst, man har ju hört om schweizare och ost men äter de ingenting annat?) och kan bara upprepa lovorden från förra besöket. Maten, servicen, stämningen, maten… Pluspoäng för att vi inte bara koms ihåg av personalen, utan även för att man mindes vad vi drack för vin förra gången. Shit, liksom. Vi instruerades i hur man skulle mecka iordning osten och tillfrågades flera gånger om vi önskade få något av tillbehören påfyllt. De vill verkligen inte att man ska gå därifrån hungrig. Det gjorde vi inte heller, vi rullade därifrån och passade på att ta en promenad i höstkvällen för att smälta allt det goda.


Flattr this