Jag vet fortfarande inte riktigt hur jag ska förhålla mig till böcker, alltså pappersvarianten kontra eböcker. Vilket är bäst, vilket borde jag satsa mer på?
Borde jag följa med tiden och sluta köpa döda träd, eller är eboken en fluga som jag borde gardera mig mot när den försvinner igen?
Med en bra läsplatta (vilket jag ju äger en) så är läsning en helt igenom behaglig upplevelse som på intet sätt överskuggas av pappersboksvarianten. Visst, jag älskar som så många andra doften av böcker och är löjligt stolt över de böcker jag har längs väggarna hemma. Men…
Jag finner att när jag köper nya böcker så går jag av gammal vana, om inte av något annat, till något av mina invanda vattenhål, SF-bokhandeln eller Amazon och köper pappersböcker. Oftast. Det har blivit lite blandat det senaste halvåret men pappersböckerna väger över. Jag har haft svårt att komma förbi känslan av att eböcker inte är riktiga böcker, att jag inte borde lägga pengar på något så flyktigt som eböcker. Om det inte är för något speciellt syfte, som Storybundle. Där gick det av någon anledning bra.
Samtidigt så gillar jag konceptet eböcker och vill stödja fenomenet. Jag hoppas förstås på att det ska kommas till rätta med en del barnsjukdomar, som DRM och det här löjliga format-kriget mellan olika återförsäljare. Och det är väl för bövelen självklart att man måste kunna få låna ut sina eböcker till andra. Och jag vill mer än något annat ha en open source-platta. Som pryl att läsa på är Kindlen fantastisk, men där finns ju en del problem, milt sagt, med att låsa sig vid ett företag.
Jag har klurat en hel del på det där, hur jag borde bete mig för bästa möjliga utfall i framtiden.
Det var inte förrän Mia* nämnde sin egen upplevelse av Kindlen, om hur sjukt smidigt det är och hur hon verkar vara på väg att gå över till att köpa nästan uteslutande e-böcker som något av en pollett lossnade och trillade ner för mig.
För när hon berättar för mig hur lätt och enkelt det är, då blir jag mer triggad att använda min Kindle. Jag som iallafall har haft min pryl ett halvår längre än hon får mer förståelse för hur det funkar. På något märkligt vis. Klart att jag visste att det bara är att med några enkla knapptryck köpa nästa bok direkt från soffan om andan faller på, men det blev så mycket tydligare när någon annan påpekade det för mig. Vi har pratat lite om det där öga mot öga också.
Det handlar, för mig, om vana. Vanan av att ett helt liv ha jagat pappersböcker. Det är så enkelt. Aversionen mot att välja en ebok kommer sig bara av ovana. Jag börjar bli gammal, med andra ord. Och säkert blir jag lite grupptryckad också. Ibland behövs det att någon annan talar om vad man gillar för att man ska förstå att man gör det. Men som sagt, ovana.
Med den insikten blev det plötsligt mycket lättare att komma runt min motvilja. Jag är bara gammal och ovan. Klart att jag ska göra en ansträngning för att lära om! Det kan väl inte vara så svårt, nu när jag vet vad det handlar om. Jag tycker ju trots allt om att leva i framtiden.
Aningen udd 