Det däringa motionerandet har legat lite på hyllan i ett par veckor men igår tog jag mig faktiskt ut på min promenadslinga. Märkligt hur det fortfarande är varmt i luften men ändå känns som kylig höst. Är det bara som man inbillar sig eller är där något höstligt i luften?
Jag skyller på hårbottenkliet, det ser inte ut att göra någon skillnad vad jag än hittar på och gör mig konstant obekväm. Kortison-smörjet från läkaren har inte gjort någon större skillnad, och när jag var på tillbakabesök hade hon inget annat att säga än att ”det ser ju bättre ut”. Jo, det har blivit bättre, men mest för att jag blivit bättre på att motstå impulsen att klia sönder mig, klådan är precis lika jävlig som den varit i över en månad nu. Well, det örat lyssnade hon inte på och började prata om allergitestat schampoo istället. Jaja, jag kan väl byta schampoo (igen, för det gjorde jag redan när det började klia) men det kommer troligen inte att göra vare sig från eller till för mig. Jag bad om en remiss (se här vad jag plötsligt får lära mig om hur sjukvården funkar!) så att någon med lite bättre koll får säga något om det. Hur som helst kan väl en specialist inte vara lika knepig att ha att göra med som min husläkare, hoppas jag. Just nu vill jag bara få förklara mina symptom för någon som faktiskt är villig att lyssna. För det ville inte min läkare.
Jag har experimenterat lite med aloe vera-gel och har sneglat på tea tree-olja jag sett i en hälsokostbutik. Det fanns till och med tea tree-schampoo, kanske kunde vara något… Tanken just nu är att få hårbotten att lugna ner sig lite, men fan vet hur det ska gå till.
Men iallafall. Igår kom jag ut på en promenad. Det var skönt, men det irriterar mig att det tar en massa tid. Jag har väl annat att göra, bah. Jag är ingen motionerande människa, inte egentligen. Det ligger inte för mig. Men å andra sidan har jag inte ro nog att sitta stilla och fokusera på saker heller just nu, så då kan jag väl lika gärna göra något som ska vara bra för kroppen. Oavsett vad jag själv i övrigt tycker om det.