Just nu är det lite tufft. Jag har svårt att fokusera, svårt att hålla tankarna i styr.
Det är hårbotten, ser ni. Där jag lider av klåda. Oförklarlig, helvetisk klåda. Åtminstone emellanåt, men just nu är det extra illa. Om jag inte håller händerna upptagna, alternativt sitter på dem, så går det inte att låta bli att klia. Alltså, jag överdriver inte ens, ingenting jag gör kan hindra mig från att klia. Inte vetskapen om hur illa det är, att jag måste låta hårbotten vara, den strängaste tillsägelse eller något annat. Så fort jag släpper tanken och försöker göra något annat så är fingrarna där som av sig själva och river och gnuggar och skaver och kliar.
Det har blivit bättre, sen läkarbesöket för två veckor sedan så har det blivit mindre skorvigt och mindre mjälligt. Men klådan är fortfarande densamma, så vad än smörjjoxet jag fick utskrivet skulle göra så har det inte kommit åt orsaken iallafall. Jag ska tillbaka till läkaren om några dagar och jag är mycket intresserad av vad hon ska säga.
Såhär kan jag hur som helst inte ha det. Bra dagar går det bättre och jag kan nästan fungera som vanligt, men idag är inte en bra dag. Klådan överskuggar allting.
Så. Tja. Nä, jag vet inte.
Nån gång ska det väl bli bra, det här. Hoppas jag.