Den här sommaren blir verkligen helkonstig. För det första den väl tidiga semestern som nu är slut. Jag är inte riktigt med på att det inte är augusti nu. Värmen gör ju sitt till också, det liksom känns som augusti nu. Augusti och rötmånad. Hur som helst, sen så har vi varit utomlands. Också helkonstigt och inte något som hör till sommarrutinen och inte passar in. Och så detta att jag inte varit Almedalsänka i år. Normalt brukar där vara en vecka där jag följer rapporteringen från politikerveckan, åtminstone litegrann, eftersom han-jag-bor-med brukar vara där. Jag håller lite koll på vad som händer. Det har jag inte gjort i år alls. Givet, det har varit jätteskönt att både slippa politikersnacket och dessutom ha min älskade hemma istället men det är ovant. Brukar inte vara såhär.

Post-semesterkänslan är dock precis som den brukar. Jag gillar ju mitt jobb och ser lite fram emot rutinerna och allt som följer med dem. Jag är redo att sätta igång nu. Jobbet och maten och vikten och litegrann träningen också. Det är inte läge att prata om höstkänning riktigt än, men jag tror ni förstår hur jag menar? Hösten, igångsättandet, det nya och fräscha.

Kul anekdot om min vikt förresten. Jag vet, jag vet, man ska inte dra några växlar på hur vikten förändras från en dag till en annan, och det gör jag inte heller. Men iallafall. Jag vägde mig precis när jag gick tillbaka till LCHF-kost och på första dygnet skilde det 1,3 kilo. Hoppla, bra start. Bara resten kvar då, vilket lär gå betydligt långsammare.

Så. Dags att dra till jobbet. Wish me luck!


Flattr this