Det fanns en tid då jag hade stenkoll på Eurovision Song Contest. Jag spelade in alla tävlingar och hade dem på VHS-band (som man gjorde på den tiden) och tittade på dem om och om och om igen, både svenska och stora tävlingen. Jag kunde alla låtar. Jag hoppade sönder min säng den kvällen då Carola vann i Rom.

Sen gick det en tid och intresset svalnade. Från att sätta en ära i att kunna så mycket jag förmådde så tyckte jag väl att det där skulle man ju titta på iallafall och sen… Inte ens det. Jag såg nån deltävling förra året, bara för att jag råkade vara ensam hemma och satt med twitterflödet jämte. Det blev twitter som gjorde det intressant.

Jag är inte lika allergisk som phobicgamer dock, och när jag blev inbjuden att vara med några vänner och titta på finalen imorgon så fick jag fundera länge och väl. Intressant nog är jag även denna kväll gräsänka och att umgås med söta vänner är ju alltid trevligt. Men jag hade liksom bespetsat mig i förväg på en ensamkväll och tackade nej. De får nog dessutom det trevligare utan mig som inte har hört en enda låt av de tävlande.

Det är konstigt, hur något som var så viktigt för mig när jag var yngre kan ha försvunnit så fullständigt ur mitt liv. Poof, inte ett spår kvar. Å andra sidan är det väl så man gör, det är så det blir, livet. Man går genom livet och plockar upp saker och lägger ifrån sig annat utefter vägens gång.

Räkna med att jag imorgon kväll snarare sitter och läser Changes, näst senaste delen i Harry Dresden-serien av Jim Butcher. Jag har siktet inställt på att läsa klart Dresden och sedan ge mig på Tigana av Guy Gavriel Kay som är juni-boken i bokklubben The Sword and Laser på GoodReads. Det alternerar visst mellan ”Sword”, alltså fantasy, och ”Laser”, alltså SF, varannan månad. Jag har visserligen läst Tigana gång för länge sedan men minns knappt något alls. Jag blev akut sugen på att läsa om The Fionavar Tapestry av samme författare också, som jag minns som underbart bra men har ingen aning om varför. Det var ganska länge sedan. Kan till och med ha varit i samma veva som Carola vann i Rom…

Vi får se, en bok i taget.