Så. Den här dagen, va. Första dagen på gamla nya jobbet. Och let me tell you, att gå tillbaka till ett jobb som man varit borta från i fyra och en halv månad är SKUMT. Det är en så skum känsla.

Folk som är föräldralediga upplever säkert det här när de går tillbaka, men jag har inga planer på att vara föräldraledig så det här är min enda chans att uppleva det.

Skumt. Märklig känsla. Allting är precis exakt som det var, bortsett från att allt har skiftat liiitelitegrann och är helt annorlunda. Jag kom ihåg somligt på en gång, medan annat satt längre in. Jag mindes telefonnummer som ändrades för typ sex-sju år sedan, men fick tänka ett extra varv innan jag kom ihåg det nya numret. Namn, avdelningar, rutiner, allting kom tillbaka i ett enda virrvarr under hela dagen och jag antar att det kommer fortsätta imorgon.
Mitt passerkort fungerade fortfarande. Jag var en dålig människa då i augusti och tänkte inte på att lämna tillbaka det, och nu fungerade det fortfarande. Märklig känsla, att jag inte varit där på så länge och så har jag haft access hela tiden.
Mitt konto fanns kvar, min mail och hela fadderullan. Till och med min skrivbordsbakgrund var densamma som i somras, awww.
Det känns bra. Jag passar här, det är här jag ska vara. Åtminstone till nästa omförhandling av avtalet, efter det får vi se men så är det ju jämt. Bemanningsbranschen liksom.
Jag trivs.

Kvällens händelse bestod i att jag när jag kom hem mindes vad det var jag hade glömt att lägga över när jag bytte handväska imorse.
Nycklarna. D’oh!
Kan inte komma ihåg att jag gått ifrån nycklarna förr, inte på det här viset iallafall. Nu dröjde det inte så lång tid innan Han Som Jag Bor Med kom hem och kunde släppa in mig, jag satte mig i trapphuset och läste i boken jag hade med mig. Se, boken mindes jag men inte nycklarna. Jag kan prioritera, dammit…

Just nu har jag en liten de Lint-craving så jag läser The Riddle of the Wren. Ljuvlig bok. Jag hoppas dock att jag snart ska vilja läsa böcker som inte redan står i hyllan. Så att jag får en anledning att köpa dem till min Kindle, menar jag…