När kvällens stora händelse blir att ta hand om disken. En sån kväll. Jag har inte ro att titta på något, när jag försöker skriva en snärtig bloggpost blir det bara blaha, jag skulle vilja sticka men känner att jag borde göra någon nytta innan jag belönar mig med sticktid. En oro i kroppen, nästan.

Jag minns helgen som var nyss, jag var i Uppsala och gick på teater med bästa äldsta vännen. Tolvskillingsoperan. Tänker tillbaka på Tiggarnas Stad, sommaren 1996. Lite synd att jag inte hade fått lära mig uttryck som Epic! då, för det var sannerligen en episk sommar. Tänker att jag går på teater alldeles för sällan.

Hur oansvarigt är det inte av mig att bo i Stockholm och bara komma iväg till Dramaten när sambons barndomsvän spelar? Borde verkligen se till att ändra på det. Ser framför mig kvällar i teatermörkret, själv ensammen eller i sällskap. Jo, jag borde gå mer på teater.

Det är så speciellt, det där att ha en ensemble spelande för sig, just där och då. Gå på bio förslår inte. Teater är levande, väcks till liv av skådisar och publik, och ingen föreställning blir den andra exakt lik. Det maffiga i att just där och då sitta i publiken med människor på scen som sliter för att levandegöra just det där de har att berätta. Inte inspelat, inte ihopklippt, allting i en enda lång rad av scener och repliker och ljusförändringar och svett, svett, svett. Det är så synd att teater ses som något slags lyx-företeelse. Klart att det är lyxigt att gå på teater, men det borde vara vardagligt, inte lyx. Något man gör efter jobbet i sina vanliga kläder, inte uppsnofsad till tänderna extra special. Något man gör lika självklart som att gå till ICA eller går och klipper håret.

Men jag kan visst inte blogga ikväll. Det blir ingenting av det, jag kan inte hålla ihop tankarna tillräckligt.

Undrar hur bästa äldsta vännen har det på sitt nya jobb, långt borta. Tänker lite på mitt eget nya gamla jobb som jag går tillbaka till på måndag. Tänker på människorna som jag kommer sakna, de snälla och tokiga. Tänker på de snälla och tokiga människorna jag får tillbaka.

Får ett litet sting av dåligt samvete att jag har en obesvarad kommentar på ett tidigare inlägg, jag borde inte blogga nytt utan att ha svarat på det gamla först. Man ska svara på kommentarer, det är enkel hyfs.

Men det går ju ändå inte att blogga, det blir liksom bara pladder av det här. Ens det.

Klappar lite på Kindlen som ligger här bredvid. Det beställda fodralet till den kom igår. Fusk-skinn, det luktar lite knepigt men är så fint så. Längtar efter en ny handväska att ha den i, men min smak är alldeles för specifik för att jag ska hitta just en sådan väska jag vill ha. Vill jag ens ha just en sån och inte något annat? Kanske vore det enklare att rensa ut allt skräp ur väskan jag redan har? Kanske.

Skulle vilja köpa en ny väska. Och nya skor, jag längtar efter nya skor.

Skulle vilja blogga.

Äsch.