Igår var en bra skrivdag. Jag började med 16401 ord och målsättningen var att komma upp i 20000.

Det lyckades.

Jag vet inte hur, i vanlig ordning. Det kändes fullkomligt oöverstigligt efter ungefär tusen ord men så rasslade det till och på något sätt kom jag fram. Haken är väl att inte tänka för mycket på det.

Jag skriver snabbare i år. Trots att jag har svåra problem med vart ploten ska ta vägen så går det fortare. Att komma upp i tusen ord i timmen är fullkomligt görligt för det mesta, något som jag vet att jag kämpat med tidigare år. Det har öppnat mina ögon för hashtaggen #1k1hr, som en del folk på twitter ägnar sig åt. #1k1hr står för 1ooo words 1 hour. Man sprintar alltså, sätter klockan på en timme och målet är att komma upp i tusen ord på den timmen. En timme är en lagom tidsrymd att skriva på och tusen ord är tillräckligt mycket för att man ska känna att man verkligen kommer framåt för varje sprint man gör. Just nu passar det mig perfekt.

Jag har börjat förstå hur otroligt olika stilar att överleva NaNo det finns. Varje deltagare har sina knep, sina tekniker som funkar och sina egna mål. Till exempel är jag omgiven av folk som kan hoppa över flera dagar i rad och sedan skriva ikapp under ett par vansinniga timmar. Kommer jag efter mer än ett par tusen ord så är jag förlorad, jag behöver skriva åtminstone litegrann varje dag för att inte tappa stinget. Somliga måste veta hur saker och ting är beskaffade innan de kan skriva dem, jag hittar oftast på medan jag skriver. Senast idag upptäckte jag hur ett föremål var beskaffat medan jag skrev om det.

Det gör det lite knepigt att skriva ihop. Mina närmaste blir inte alls lika pepp av #1k1hr som jag, till exempel. Så att föreslå att vi ska göra det ihop blir antagligen dödfött för åtminstone en av oss. På samma sätt har jag svårt att hoppa på andra sätt att komma upp i dagskvoten som funkar så bra för andra.

Samvaron på twitter är dock väldigt viktig för mig i år. Taggen #nanoswe ligger just nu konstant i Tweetdeck, jag kollar den så snart jag kommer åt och använder den då och då själv. Jag älskar att nanotwittrandet har kommit igång nu, det har varit lite skralt tidigare år.

Min historia spretar åt en hel drös olika håll just nu, jag vet inte om jag kommer kunna få ihop den. Alls, faktiskt. Men jag skriver så får vi se vad som händer. Mina karaktärer har ju löst det där åt mig förr…