Idag på jobbet var en studie i uttråkning. Till och med jag som just nu prisar varje lugn stund eftersom det ger mig en chans att få alla nya kunskaper på plats, var uttråkad. Det var så lugnt att det var löjligt och tiden sniiiglade sig fram. Särskilt efter lunch då min kollega började räkna ner, Nu är det tre timmar och femtiosju minuter kvar! och Nu är det två timmar och tjugotre minuter kvar! och så vidare. Det gjorde antagligen det hela lite mer uthärdligt för henne, men för mig fick det snarare motsatt effekt. Jag kan sysselsätta mig utan problem, låt mig bara inte tänka för mycket på tidens gång så kommer tiden att gå. Men icke.
Förkylningen lämnade efter sig en enveten hosta som jag nu har gått och släpat på i en dryg vecka. Irriterande, för det låter ju inte så där värst trevligt och jag är helt frisk i övrigt. Jag bestämde mig för en vecka sedan att jag skulle vänta ut hostan och sedan skulle jag tillbaka till yogan och kanske börja promenera hem från jobbet då och då, nu när jag ändå har jobbet på så lagomt avstånd. Ha! På det viset kommer det inte bli några yoga-pass på ett tag, det kan vi ju konstatera. Jag åker tunnelbana och rör mig inte så mycket i övrigt för nu. Återstår att se hur länge jag står ut, har en känsla av att hostan kommer visa sig mer envis än jag. Nedslående.

Goda nyheter på spelfronten. Jag testade att dra ner upplösningen och försöka att sitta lutad en liten bit ifrån skärmen, och då gick det bättre att spela Portal. Jag får visserligen blunda lite när min filur tar sig igenom en portal på en ledd och kommer ut ur en portal som är på en annan ledd för då snurrar det så förbaskat. Men annars så verkar det som att jag löst mina problem. Mackans tips i kommentarerna på förra posten om att använda solglasögon har jag inte hunnit prova, men det är ett så outlandish knep att jag bara måste se vad det kan ge. Snart. Sen.

Oh, och så måste jag berätta! Igår invigde vi, eller snarare han-jag-bor-med, vår nya lilla söta glassmaskin som vi fick i inflyttningspresent härförleden. Let me tell you, det kan bli svårt att hålla på kolhydratintaget framöver! Den är så liten och söt, och så lätt att använda (tyckte särskilt jag som satt i soffan), och det blev riktigt smarrig glass också. Hemlagat klår köpe mest som oftast, så är det ju. Det är lite coolt att veta exakt vad som är i och att det inte är några knepiga tillsatser och annat jox. Jag gillar den skarpt. Glassmaskin, liksom.


Flattr this