Man kan inte säga att jag har gröna fingrar, men jag tycker om att ha saker som växer i mina fönster. Inte för att jag kan särskilt mycket om krukväxteri, mer än att det behövs vattnas och kanske bytas lite jord och sånt nån gång ibland, men jag tycker om när det växer.
De senaste åren, tja… de senaste sex-sju eller så, har mina växter blivit färre och färre. Först för att jag var särbo, och det var svårt att hålla saker vid liv när det kunde dröja en vecka eller mer mellan gångerna jag var hemma. De som till slut var kvar var de som var extra tåliga, en gullranka och den nu enorma svärmorstungan som jag släpat runt på sen den bara var två små grönspräckliga spröt.
Jag har visserligen inte varit särbo på ett par år nu, men ändå. Jag har inte riktigt velat börja pyssla med krukor och jord och sånt igen. Någonting har det varit som tagit emot, en slags oro, inte kan jag börja få saker att växa nu heller för vi ska ju snart flytta…
Nu har vi flyttat, och efter bara ett par månader i nya lyan ser det ut såhär i vårt köksfönster.
Kryddor. Längst bort basilika, sedan mejram och närmast oregano. Matlagningen är det inte heller så mycket bevänt med (och nej, jag förmår inte ta bättre bilder än sådär) men det var oerhört tillfredsställande att peta ner ett gäng frön och bara nån dag senare se hur det började kika fram små små små gröna saker. Det lever! Hurra! Något slags användning ska jag väl kunna hitta för dem också, vad vet jag bara inte riktigt än. Någon som har kick ass recept med färska kryddor månne?
Och det känns liksom som att nu, nu bor vi här, nu är det ännu lite mer på riktigt. Nu är vi hemma.
Aningen udd 