Jag är verkligen usel på att ha semester.

Jag menar, jag vet ju vad jag skulle behöva göra. Tagga ner, ta det lugnt, låta mina nerver återhämta sig. Det är inte exakt detsamma som vad jag känner att jag borde göra. Träffa kompisar, dricka vin, fixa nytt leg, klippa håret, se en massa TV, läsa en massa böcker, fixa en miljon eftersatta småsaker. Jag slits mellan de båda ytterlägena, vill både göra ingenting och göra en mängd saker. Hittills har min ledighet bestått av idel dåligt samvete. När jag uträttar ärenden har jag dåligt samvete för att jag inte vilar, när jag vilar har jag dåligt samvete för att jag inte gör saker som behöver göras.

Nå, nu ska jag ut på landet (lugn bara lugn tjyvisar, hemmet kommer inte vara inbrottsvänligt för det) ett par dagar och där finns det bara ett läge: av. Och sedan är det dags för lite riktig gemensam-semester med min sambo i stan. Hurra! Jag tror att det kommer bli bra. Det känns outsägligt bra att ha planerat tid som bara är vår egen, då ingenting annat är viktigt.

Så kanske det blir bättre. Kanske lär jag mig det här allteftersom.

Jag har iallafall fixat naglarna nu, så då borde jag ju kunna slappna av. Ellervahur?

Sommarnaglar


Flattr this