Årets andra månad redan, och tredje dagen på den månaden. Visserligen brukar man säga att tiden går fort men går den inte lite fortare nu än den gjorde nyss?

Förtjust noterar jag att Drama Online sett ut ett par örhängen som hon tyckte skulle passa mig, när det nu snart är alla hjärtans dag och allt. Önskar att jag var mer av den smyckebärande typen, men visst är de läckra!

Men samtidigt som tiden formligen rusar iväg så går den också långsamt. Aldrig så långsamt som när man väntar.

Ända sedan i november har jag väntat på besked om en sak. En hemlig sak. En hemlig men förhoppningsvis bra sak. En spännande bra sak. Det har skjutits upp och skjutits upp av olika anledningar, sista budet blev ett besked i nästa vecka. Från november till februari. Det närmar sig, närmare och närmare. Spänningen är oliiidlig. Och så.

Uppskjutet fyra veckor till.

GRAR.

Det kändes nästan som sista dagarna innan sommarlovet och så kommer beskedet att man ska gå i skolan i en månad till. Men jag biter ihop, löser upp alla planer jag gjort bara utifallatt och bereder mig på att vänta ännu lite till. Nu är det nästan bara löjligt, och ändå kan jag inte låta bli att gå omkring och hoppas hoppas hoppas. Gnurf.

Flattr this