Årets första bloggpost. Tar sats, blickar ut, spänner musklerna, ser möjligheterna. Känner av lite av energin som kommer med ett nytt år.

Är det inte konstigt det där förresten? Jag minns helt tydligt hur jag tänkte i mitten på december hur jag inte alls kände att året var på väg att ta slut. Tiden liksom bara går, går och går…
Och så plötsligt tvärnitar hela världen vid jul. Alla drar efter andan, nollställer litegrann och ser sig omkring. Blickar bakåt och sedan framåt mot det nya. Hur kan det komma sig att det ändå blir så, år efter år? Den där veckan mellan jul och nyår, man kanske är ledig eller om man jobbar så är det lugnt och tyst på kontoret, en vecka då vi allihop på något vis samlar ihop trådarna inför ett nytt år. Man behöver inte göra årskrönikor eller hitta på nyårslöften för att känna av det. Det är något i luften, nästan.

Så rullar allt igång igen, på andra sidan nyårsnatten. Vi hade fest här hemma. En lagom lugn tillställning, ingen dansade på bordet och ingenting gick sönder, trots ett modigt alkoholintag. Vi satt mest och pratade, och alla Androidmobil-ägare jämförde och bytte appar med varandra. Däremot höll vi på till frampå morgonkanten. När jag kom i säng hade klockan passerat åtta på nyårsdagens morgon.
Så nu är det dags för det nya. Jag har kanske beställt garn från andra sidan Stora Vattnet för ett nytt stickprojekt, och jag har kanske börjat titta på att försöka göra något åt min milt uttryckt skrala garderob. Det saknas inte idéer kring vad man skulle kunna göra med detta nya och fina år. Jag ser detsamma hos flera vänner, man kommer plötsligt att tänka på att detta är en tidpunkt så god som någon att dra igång något nytt eller göra någon förändring i sitt liv. Kanske är detta rentav den bästa tidpunkten av dem alla.

Jag gillar’t.


Flattr this

Annonser