Det är klart att jag hellre hade varit i Pride Park den här veckan, än sitta på kontoret och låtsas jobba. De verkar ha det väldigt trevligt, ser jag hos Anna och Unni bland annat, och det känns ju tryggt. Annars ser jag knappt röken av mannen jag bor ihop med den här veckan. När jag går upp och går till jobbet sover han sött, och innan jag kommit hem igen har han stuckit till Pride och stannar där till långt efter att jag gått och lagt mig. Nåväl. Förhoppningsvis hinner vi inte glömma bort alldeles hur den andre ser ut till nästa vecka nån gång.

Jag jobbar alltså. Eller… Vi är ju mitt uppe i industrisemestern, och i år märks det. Belastningen är löjligt låg, det känns mest som att vi sitter av tiden. Det finns verkligen ingenting att göra, och för oss som är vana vid fullt ös är det en omställning som inte är enbart positiv.

Jag fördriver tiden med att sticka, fick rentav ett riktigt stick-ryck. Jag började nämligen fundera på semesterstickningen om några veckor, och insåg att favoritstickorna var upptagna av en halvfärdig feather and fan comfort shawl. Innan jag visste ordet av hade jag sjal-stickningen liggande på jobbet och en annan liggande hemma, liksom bara för att ha något för händer där också. Mycket stickning har det blivit i veckan. Jag har helt klart blivit mer självsäker, jag vet att jag kan dechiffrera mer komplicerade mönster och tvekar inte bara för att det står att det är svårt. Därmed inte sagt att jag inte blir förtvivlad och känner mig urkorkad när det dyker upp något som jag inte begriper på en gång. Igår stötte jag för första gången på uttrycket wrap & turn, och begrep noll. Hela kvällen gick åt till att testa och stånga mig blodig mot garn och stickor. Först idag kom jag på att YouTube är min vän, och ikväll ska jag kika på några av de instruktionsvideor som verkar finnas. Vad det hade blivit av mitt stickintresse utan internet vill jag helst inte tänka på.

Med lite tur blir favvostickorna lediga inom några dagar så att jag kan posta bildbevis som en duktig stick-bloggare. Bildbevis på sjalen alltså, stickorna är väl inte så mycket att titta på…