Jag har ingen relation till författaren Unni Drougge. Hon är ett namn som liksom figurerat långt i bakgrunden, en svensk författare som antagligen skriver böcker som inte skulle intressera mig. Jag vet ju inte, men man gissar. Jag läser ju mest anglofierad fantastik annars.

När jag hörde hennes spontantal på demonstrationen på Medborgarplatsen i lördags blev jag glad. Och rörd. Hon är en obesvärad talare, naturlig och medryckande. Sånt ger automatiskt pluspoäng för mig. Hon verkar vara… cool. Jag försökte byta några ord med henne efteråt där, men lyckades nog inte mer än göra bort mig en smula. (Sabla talfel…)

Intresset måste komma någonstans ifrån. Mitt var väckt. Att en författare är häftig är väl ett skäl så gott som något att börja läsa henne. När jag så läste Annas post till frukosten imorse blev jag återigen… glad. Varen icke rädda, på det att vi må tycka om er. Det är precis det Unni Drougge gör nu, visar att man inte behöver vara rädd för henne. Hon vill bli läst, och jag är nu tillräckligt nyfiken för att ge hennes böcker en chans.

Jag hann inte sätta hennes ljudbok på nedladdning innan jag hastade till jobbet, men frågan är om ”Boven i mitt drama kallas kärlek” är rätt ställe att börja på. Har någon ett annat förslag? Finns det någon annan bok som passar bättre för en nybörjare som jag? Pocketarna kostar ju i hisnande fyrtio pengar-snåret (löjligt, jag som är van vid att min underhållning kommer i dvd-boxar för tusentals pengar…) så jag tänkte att när jag ändå är igång och lägger en beställning…

Hjälp mig här, var ska jag börja skaffa mig en relation till Unni Drougge?