Årets andra hårdrockskonsert. Dragonforce. Ett band som jag, precis som min kära, inte har riktigt lika starka band till som Edguy. Men ändå. Klart det är kul med konsert!

Men just nej, vi är ju sådana där pirater, så några biljetter kan vi ju inte ha köpt, för sånt gör inte sådana som vi. Just det. Euhm. Riktigt hur jag ens skulle ha upptäckt det här bandet utan fildelning vete tusan… Det händer faktiskt speciellt sällan att jag går på konserter för band vars existens jag inte har en aning om, men det kanske är annorlunda för skivbolagsbossar. Vad vet jag, liksom…

Efter förra maratonkvällen hade vi lagt upp det lite annorlunda, och gick på restaurang medan förbanden spelade. Det mat-besöket är en post för sig, jag kanske återkommer till det imorgon eller så. Vi kom in lagom till att sista förbandet, finska Turisas, körde sin näst sista låt. Jag har aldrig hört talas om dem heller, men efter det lilla jag nu fick se av dem kommer jag antagligen försöka hitta mer. Låten de spelade var en cover på Boney Ms gamla dänga Rasputin. De verkar ha en… ska vi säga, speciell scenshow. Djurhudar och rödmålade ansikten, och med fiol och dragspel jämte elgitarrer och en brölande sångare. Äh, kolla här, vidoen på nyss nämnda låt:

Vi var nu betydligt fräshare i både huvud och fötter när Dragonforce äntrade scenen än häromsistens, och det behövdes. Inte på grund av själva bandet, när de väl fick upp ångan var de en fröjd att se. Söta långhåriga pojkar som spelar tung musik, kan det bli bättre? Nej, det som frestade mitt tålamod (och återigen inser jag att jag låter som en gammal tant) var en del av fansen. Röja runt och knuffas så att folk runt omkring ett par gånger råkade riktigt illa ut, headbanga sitt långa hår i ansiktet folk, bara allmänt vara så packad att man inte vet vad man gör, se där några av de sysselsättningar som man tydligen hellre ägnar sig åt än att… åh, till exempel lyssna på bandet man har betalat för att se? Hey, jag fattar att man inte gärna står snällt rakt upp och ner, jag fattar att man gärna passar på att parta loss och dricka öl, jag fattar att det lätt kan råka bli en smula våldsamt i publikhavet. Men kom igen nu… Jag vill helst behålla alla mina framtänder och är sådär måttligt intresserad av blåtiror, även om de uppkommer av en olyckshändelse.

Vi klarade oss nu bra ändå, och jag är nu mest bara sur över att jag lät en hoper puckon förstöra min kväll ens litegrann.

Jag har inte så mycket mer att säga om själva konserten. Den var bra och jag tyckte om den. Så skulle jag bara hitta en schysst video att avsluta detta med, så att ni själva kan få se de söta pojkarna och höra den tunga musiken. Av någon anledning har deras egen officiella kanal på YouTube blivit delvis stympad, vilket lämnar mig en smula perplex. Om de inte själva får ha sina videor där ifred, hur har man tänkt då? Nåja, jag hade velat visa er Soldiers of the Wasteland, men det blir istället Heroes of our Time från senaste plattan Ultra Beatdown.