Så blev det äntligen rättegångsdags för The Pirate Bay.

Jag sitter mest och följer flödet från live.piratpartiet.se just nu. Jobbar och läser, läser och jobbar. Det är ibland svårt att hänga med, det skrivs så hiskeligt mycket av så många som befinner sig på plats i eller utanför tingsrätten, rssen flödar över. Har nog själv inte så mycket att säga om själva rättegången, åtminstone ingenting som inte redan sagts. Förundras då och då över att jag inte läst en enda ”riktig” artikel i ärendet på flera dagar, så hela min upplevelse av rättegången kommer från närvarande pirater, bloggar och mikrobloggar. Jag inbillar mig att det har positiv inverkan på blodtrycket att jag högaktningsfullt struntar i gammelmedia just nu. Ricks, Annas, Christians och ProjOs stundtals raljerande rapportering ger en närmast munter och uppsluppen känsla, långt från den frustration som oftast tar överhanden för mig när jag grottar ner mig i fildelningsfrågan. Det är såklart en brist hos mig, att jag inte har tålamod med meningsmotståndare. Öga mot öga när man kan argumentera emot är en sak, men att bara läsa om det blir för plågsamt.

Så nu vet jag att åklagaren har en sövande röst, att nämndemännen närmast sitter och sover och att de åtalade hänger på irc under tiden. Det räcker så, känner jag.

Advertisements