Tråk.

Skrivandet går väl bra, men det är inte med någon större glädje som jag varje dag producerar ettusensjuhundra ord eller därikring på min historia. Det känns visserligen bättre efter att jag är klar varje kväll, men nu hägrar slutet på månaden. En stor sporre är att jag kanske kommer kunna vara klar redan nästa fredag, och alltså får hela helgen ledig till både middag och trettioårsfirande och biobesök. Om jag bara håller undan nu, skriver den dagliga dosen och inte låter mig distraheras för mycket så kommer det gå. Jag har inte tagit en dag ledigt hittills, till skillnad från tidigare år, och med lite tur komer jag kunna skörda söt frukt av det arbetet.

Naturligtvis låter jag mig distraheras. Jag vill sticka! Jag vill ha något att sätta tänderna i, och igår kunde jag inte hålla mig utan köpte en massa vackert garn och ett par nya stickor från Garnkorgen. Ujuj, vilken rush det var! Jag vill ha mitt garn NU, jag vill sätta igång med det där coola och antagligen komplicerade mönstret NU. Jag vill inte traggla tråkig mystisk roman, jag vill sticka! Vem behöver knark när det finns garn, liksom?
Och jag vet inte om jag ska hoppas på att det hinner skickas till mig innan helgen eller inte.

Annonser