Men. Nämen. Hur blev det TRE dagar kvar? Tre dagar är ju ingenting! Det är ju jättesnart! Fem eller fyra dagar kändes väldigt mycket mer avlägset, tre som ingen tid alls. Plötsligt känner jag mig lite spattig och ganska nervös. Det är på lördag, torsdag och fredag kommer dra förbi i ett huj och sedan är det dags att sätta igång. Ujuj, hur ska det gå?

Jag har inte tänkt alls på min roman sedan igår. Inte ens försökt klura på ploten. Chris Baty skickade ut ett mail imorse där han lade ut kursen för den närmsta månaden, och det kändes väldigt tryggt och hemvant. Jag må sitta ensam på min kammare med detta vansinniga projekt, men borta i San Francisco finns Chris och hela NaNoWriMo-gänget.

Tydligen kommer det skickas en hel drös med pep-mail i år. Chris skickar sina varje vecka, och varvat med det har de bjudit in massor med kända författare. Jag var lite ledsen förra året, att jag redan hade kastat in handduken när Neil Gaimans peptalk för vecka tre damp ner i mailboxen. Nåja. I år kommer de nog göra stor skillnad, det känner jag på mig! Även om jag inte kommer få något från Neil. (Jag kan ju alltid plocka fram det från förra året lagom till vecka tre…)

Det slog mig just att eftersom jag inte var på kick-offen i lördags så har jag inte några guldstjärnor att ge mig själv! Attans. Jag tror att jag har material kvar sedan förra året, då jag också gjorde min egen skyltmedguldstjärnorpå. Får leta.
Grejen är nämligen den att hemligheten bakom att lyckas med att skriva en hel bok på en månad, är guldstjärnor. Du tar ett litet papper, gärna lite styvare, skriver NaNoWriMo och året i mitten med en cool penna. Och så runt om skriver du olika milstolpar att uppnå. 1000 ord. 5000 ord. 10 000 ord. När målet passeras sätter man en guldstjärna vid den siffran. Jag lovar att tanken på den sista guldstjärnan var det enda som fick mig i mål första året. Det här är dödsviktigt.

Tre dagar kvar, och jag har redan börjat fokusera på det som betyder något.

Annonser