…så hoppar jag på det också.

Flera stycken av mina favvobloggare har gjort det här lilla personlighetstestet, så då måste jag ju också se var jag hamnar.

 

Din personlighetstyp:

Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.

Kärriärer som skulle kunna passa dig:

Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.

 

Mjaaa, jag vet inte jag. Det är kanske drag som passar på mig somliga dagar, men inte alla. Och, um… Stålarbetare eller företagsledare? Äh. Fånigt. :D

 

I tisdags var jag på Södertälje Teateramatörers sommarföreställning Sagan om Oliver med F och S till sällskap. Sommarteater är nostalgi. Sommarteater är första kärleken, värme, sena kvällar, tungt repetitionsslit, bohemliv och alldeles för lite sömn. Men det var lite annorlunda mot hur det brukar. Alltid när jag ser en föreställning med STA brukar jag bli sugen på att själv stå där igen, och eftersnacket brukar färgas av vad jag själv kan få vara med och göra nästa gång. Inte nu. Jag är för trött, för less, för lättstressad för att det ska rycka i amatörteater-tarmen.

Föreställningen var hur som helst väl värd slantarna, trots att regnet brakade loss ordentligt lagom till andra akten. Sån tur då att F envisats med att låna mig ett paraply. Ja, jag satt under det resten av kvällen, och var mycket glad att jag hade det. Det måste ha varit så lagom skoj att skådespela medan det öste ner… Efteråt pratade jag och S lite med de i ensemblen vi känner. Det var nästan det bästa, få gratta M som kommit in på scenskolan till hösten och allmänt frottera sig lite med de duktiga ungdomarna. Så härligt när A kommer fram och frågar hur det är med hennes älskling, A som jag knappt träffat alls sedan sist vi spelade teater ihop för ett och ett halvt år sedan. Jag är fortfarande älskling för henne. :)

Och sen, att gå hem genom tysta och mörka regnvåta gator. Nöjd ända ner i skorna.

Advertisements