Två dagar efter första Friskis-passet. Jag vaknar, känner efter. Sträcker lite på mig. Näpp, fortfarande ingenting. Ingen träningsvärk alls. Jag är nästan besviken. För jag sparade inte på de krafter jag hade, utan satsade på att se hur mycket jag skulle palla med efter att inte ha gjort mer än sprungit till tåget ett par gånger de senaste två åren. Formen borde vara ganska usel, den ÄR usel med tanke på hur jag brukar flåsa i trappor och så.

Men det gick bra, jag hängde med fint i alla moment (utom armhävningarna, jag lyckades göra säkert hela fem stycken å rad från knäna, jag suger på armhävningar). Faktum är att jag blev överraskad att så mycket av rörelserna satt kvar i ryggmärgen. Steg hit och sväng med armarna dit, jag såg antagligen inte alltför vilsen ut. Skoj! Det finns att göra för mig för att få bättre kontroll på armar och ben, men grundförutsättningarna är bättre än vad jag hade hoppats.

Men jag dog inte av utmattning under passet trots att jag borde, hur kan det komma sig att kroppen inte protesterar nu heller? Inte ens axlarna efter armhävningarna, alltså. Vad är det för fel på mig?

Det var ett bra pass. Inte min smak vad gäller musikvalet kanske, men ledaren var duktig på att peppa och entusiasmera hela salen, och jag kommer nog försöka leta upp hennes pass igen.

Jag har dock insett exakt hur skralt utbudet av bas-pass är under juli, och det har gjort mig lite irriterad. Nästa vecka finns det ett (1) pass jag hinner till under hela veckan, och visserligen har jag ändå tänkt ta det lugnt i början men kom igeeen. Bara för att jag jobbar. Mrf.

Det bästa var efter passet. Svettig och varm och ganska slut, men lugn. Jag hade stressat dit som en liten idiot eftersom det var lite förseningar i tunnelbanan, men efteråt var allt det där som bortblåst. Harmonisk, jag gick långsamt och njöt av livet och vädret och bara mådde bra. Resten av kvällen kände jag mig lugn och välvillig gentemot allt. Jag var inte ens sur över att jag missat Bananrepubliksfesten, trots att jag väldigt gärna hade varit där. Om den sköna stämningen på manifestationen den 18/6 utanför Riksdagen var något att gå efter så lär det ha varit en supertrevlig eftermiddag och kväll. Och jag hade gett mycket för att få se Rick bli bortsläpad av FRA-milisen efter sitt tal… :D

Annonser