Idag är en tung dag. Inte förvånande, men jag känner mig ändå så trött och besviken. Och arg. Jag kommer aldrig att glömma, och jag är oerhört glad att jag aldrig lagt min röst på någon av de riksdagspolitiker som igårkväll röstade igenom FRA-lagen. De kommer heller aldrig att få den, aldrig någonsin. Jag ger inte min röst till någon som villigt monterar ner en av demokratins grundstenar.

Däremot ska jag skicka blommor till Camilla Lindberg idag, den enda från Alliansen som hade ryggrad nog att säga nej. Idén är Rick Falkvinges. Hon förtjänar all cred hon kan få, och jag gillar verkligen att kunna göra en sådan gest, fokusera på något positivt i allt detta vidriga. Hon kommer aldrig få min röst, men jag kan visa min uppskattning ändå.

Annonser