Jag går i väntans tider. Väntan på nästa handarbetesprojekt, alltså.

Efter några månaders intensivt stickande har jag nu kommit tillbaka till att det jag vill göra är ett nytt stort virkprojekt. Det passar bättre för det jag behöver, något lagom hjärndött som ändå heller händerna sysselsatt medan jag tänker på annat. Jag älskar visserligen komplicerade stickmönster men just nu behöver jag något lite mer monotont. Något som är likadant, om och om och om igen.

Jag har virkat ett par överkast tidigare. Överkast är bra, man virkar en miljon rutor som sedan kan sammanfogas till en helhet. Och jag har en kollega som har skojat om att jag måste virka ett överkast till honom i ett antal år nu. Hah, när han blev ställd mot väggen visade det sig att han faktiskt var intresserad. Han får betala ungefär materialkostnad har jag bestämt, i gengäld ger jag inga garantier för när det blir klart. Jag virkar ju för mitt eget höga nöjes skull och ingenting annat.

Vadå, virka ett överkast till mig själv vore bortkastat, jag skulle aldrig använda det. Faktum är att jag har ett eget, det ligger i källaren i en låda…

Så, jag har letat rätt på ett par olika mönster och provvirkat så han får se vad jag kan tänka mig att göra, nu väntar jag bara på att han ska bestämma sig för färg. Tydligen står det mellan en mörkt blå nyans och en ljusare blå nyans.

Jag vill inte påbörja något annat nu som kan hålla mig upptagen när han väl bestämt sig, så jag väntar.

Och väntar.

Men för att prata om något lite roligare under tiden så fick jag äntligen ge bort en sjal igår. Via ombud visserligen, men ändå. Passade på att fota den på mig själv innan, jag hoppas att mottagaren inte har något att jag lägger upp den här. Jaja, man kanske inte ser precis hur den är skapt men om man är intresserad så finns mönstret och andras bättre bilder här.

Hoppas att hon ska gilla den hur som helst. Mönstret var samtidigt enkelt och svårt att hålla ordning på. Eller så var det jag som hade svårt att fokusera. Som med de flesta sånahär sjalar kom mönstret fram först i blockningen. Jag älskar verkligen hur jag kan sticka något knöligt och oformligt, och så blir det en flortunn wispy och elegant sak som den här i slutänden.

Jag har stickat en sjal till mig själv också, den är tänkt att komma väl till pass så snart det bara blir lite kallare ute. Mitt förhållande till färgen rosa har varit mer ansträngd förr men jag verkar börjar kunna släppa det nu och bara uppskatta färgen där det är läge. Särskilt den här sortens bleka rosa, jag gillart. Dessutom funkar den väldigt bra till mönstret (också det från knitty.com) tycker jag. Jag gjorde den på mitt enda par trästickor som råkar vara ett par 3:or, och kanske hade det varit bättre om jag använt något större storlek, femmor eller så. Jag var inte alls med på att den skulle bli så liten… Men hey, det funkar ju. Och stickorna är jättesköna att arbeta med.


Flattr this

About these ads