Du bläddrar just nu i månadsarkivet för december 2011.
Det är dags igen, ett försök att sammanfatta och summera året som är påväg att ta slut. Precis som förra året låter jag frågorna stå på engelska men svarar på svenska, en vacker dag kanske jag gör en översättning.
1. What did you do in 2011 that you’d never done before?
Köpte och sålde en lägenhet inom loppet av några veckor.
Slog sönder ett par glasögon mot en betongvägg.
Lärde mig hur en reception fungerar, rattade sedan sagda reception rätt bra om jag får säga det själv.
Gick på en förhandsvisning av en TV-serie på Filmhuset.
Gick på Eurocon.
Såg Jean Michel Jarre live.
Bodde i innerstan.
Åkte till Kolmården och pussade på vargarna.
2. Did you keep your new year’s resolutions, and will you make more for next year?
Jag lovade ingenting förra året.
Skulle vilja fokusera mer på min hälsa, mat och träning, nästa år. Skulle också vilja läsa mer, och skriva mer, och spela mer, och gå mer på bio. Eh, mer av allt helt enkelt. Men jag vill inte lova något.
3. Did anyone close to you give birth?
Näpp.
4. Did anyone close to you die?
Inte det heller, tack och lov.
5. What countries did you visit?
Kolmården räknas inte va?
6. What would you like to have in 2012 that you lacked in 2011?
Lugn och ro.
7. What date from 2011 will remain etched upon your memory, and why?
Fredagen den trettonde maj, då vi flyttade in i vår nya fina lägenhet. Jag trivs så bra här så det är bara löjligt.
8. What was your biggest achievement of the year?
Jag rockade nya jobbet som kändes fullständigt övermäktigt i början. Jag hade också vett nog att säga ifrån när jag märkte att det inte var mitt fel att det inte funkade.
9. What was your biggest failure?
Att jag inte stod upp för mig själv bättre de där första veckorna på nya jobbet. Jag visste vad jag borde kräva men klarade inte av att förmedla det till chef och kollegor.
10. Did you suffer illness or injury?
Inga större krämpor.
11. What was the best thing you bought?
Vårt nya köksbord som man får plats att spela brädspel på.
12. Whose behaviour merited celebration?
Janne. ♥
13. Whose behaviour made you appalled and depressed?
DHLs kundtjänst och Amazons kundtjänst. Jävla muppar.
14. Where did most of your money go?
Mat och hyra. Det blev rätt mycket sushi i år.
15. What did you get really, really, really excited about?
Jobbet, och sedan jobbet igen. Nya lägenheten.
16. What song will always remind you of 2011?
Hm. Var e vargen kanske. :)
17. Compared to this time last year, are you:
a) Happier or sadder? Ledsnare.
b) Thinner or fatter? Tjockare antar jag.
c) Richer or poorer? Rikare.
18. What do you wish you’d done more of?
Skrivit.
19. What do you wish you’d done less of?
Gråtit.
20. How will you be spending Christmas?
Jag var ute i skogen med familjen. Igen!
21. How will you be spending New Years?
I goda vänners lag i nya lägenheten.
22. Did you fall in love in 2011
Inga nya kärlekar utöver den jag redan har.
23. How many one-night stands?
Inte ett enda. Jag får ju skärpa till mig.
24. What was your favourite TV program?
Game of Thornes. Såklart.
25. Do you hate anyone now that you didn’t hate this time last year?
Nej. Tycker illa om, ja. Men hatar inte.
26. What was the best book you read?
Läser alldeles för lite, men tror att omläsningen av The Darkangel Trilogy var det bästa.
27. What was your greatest musical discovery?
Gör strängt taget inga musikaliska upptäckter.
28. What did you want and get?
Lägenheten. Jobbet, och sedan jobbet igen.
29. What was your favourite film of this year?
Hm, jag gillade Captain America men vet inte om den är favorit. Såg nyligen Les aventures extraordinaires d’Adèle Blanc-Sec som jag också gillade.
30. What did you do on your birthday, and how old were you?
Jag fyllde vuxen hobbit, alltså trettiotre. Firade med att äta gott på Shogun i Gamla Stan.
31. What one thing would have made your year immeasurably more satisfying?
Om jobbet jag började i september hade visat sig från sin bästa sida från början.
32. How would you describe your personal fashion concept in 2011?
Satsade lite på att försöka se presentabel ut på nya jobbet. Annars, mest svart och bekvämt.
33. What kept you sane?
Janne. Han tål att luta sig mot när det blåser.
34. Which celebrity/public figure did you fancy the most?
Inga direkta crushar i år heller. Fangirlade lite över Tawna Fenske som är rasande trevlig.
35. What political issue stirred you the most?
Ujuj. Datalagringsdirektivet? IPRED? SOPA? Det är så mycket dumheter nu så jag vet inte.
36. Who did you miss?
Flera vänner. De som inte klarar av att jag är usel på att höra av mig och hellre säger upp bekantskapen. Sånt är trist men jag får ju förstå dem.
37. Who was the best new person you met?
Han är inte ny per se, men min home boy på HR var en bra bekantskap. Jag hoppas dock att vi ska slippa varandra nästa år.
38. Tell us a valuable life lesson you learned in 2011.
Att jag kan. Även när folk som inte känner mig gör sitt bästa för att övertyga mig om att jag är dålig.
39. Quote a song lyric that sums up your year.
Jag lyssnar för lite på musik, så jag har ingen bra text. Inte i år heller.
Det var ett jävla skitår, det här. Jag har mått dåligt, folk runt omkring mig har mått dåligt. Andra folk har varit jävliga mot mig eller mot människor jag tycker om. Nästa år önskar jag mig lugn och ro och inte så mycket skit.
Idag klev jag nästan ut framför en buss.
Jag var påväg hem från jobbet, och var det inte för att bussen hade en dryg meter till trottoarkanten så hade jag varit en ex-fairy nu.
Det är lite spännande, för jag brukar se på bilar och bussar med utgångspunkten att de vill köra på mig. Alltså håller jag koll, ser mig för när jag måste ut i vägbanan, jag är en så försiktig gångtrafikant som jag bara kan.
Jag går den där vägen varje dag. Exakt samma väg till tunnelbanan. Följer trottoaren där, kollar över axeln där, korsar gatan precis innan den där korsningen, går över det där övergångsstället. Där kör en hel del bussar, och jag är van att hålla utkik efter dom. Just idag missade jag att just den här bussen som kom emot mig inte skulle svänga som de bussarna som kommer där brukar göra. Seriöst, de gör i princip alltid det. Verkligen alltid. Så jag tittade bakåt för att se så att ingenting kom bakom mig, och så tog jag ett steg ut i gatan.
*SWOOSH*
Jag var nog lite distraherad, av jobbtankar framför allt eftersom jag precis innan pratat med min före detta chef om sakernas tillstånd, men det är ingen ursäkt. Hade bussen kört lite närmare trottoaren så… Ja.
Jag fattade knappt först. Sög efter andan, kände vinddraget från den enorma bussen bara ett par decimeter ifrån mig, väntade på att den skulle passera och gick sedan vidare.
Farten var tillräcklig för att vare sig jag eller busschauffören skulle ha hunnit reagera. Har ni tänkt på hur stora och tunga bussar kan vara? Hur lite man som fotgängare har att sätta emot? Det är lite samma känsla som att stå på perrongen när ett tåg susar förbi i tvåhundra knyck. Har ni testat det någon gång? Gör det, och föreställ er att ni skulle råka komma ivägen för det där tåget. Bara litegrann, på grund av ett litet steg åt fel håll. Vem av oss snubblar inte till ibland och kliver åt fel håll liksom?
En sådan idiotsak, det gick så snabbt, var över på ett litet kick och hade kunnat sluta väldigt illa.
Jag nästan önskar att jag kunde skylla åtminstone litegrann på bussen, men det var helt och hållet mitt eget fel. Jag borde ha tänkt mig för, sett mig för, varit mer uppmärksam och framför allt räknat med att busshelvetet var ute efter mig.
Jag är i Kolmården, sitter närmare bestämt i ett rum på Vildmarkshotellet.
Det började med min förra chef i somras. Jag satt inne på hennes rum och pratade, när jag fick syn på bilden som stod på hennes skrivbord. Det var en bild på min chef med… ”Är det där en… varg?”
Japp. Kolmården erbjuder något som de kallar Vilda Möten, där man bland annat kan få tillbringa en timme tillsammans med vargarna i varghägnet.
För alla som inte vet det, han-som-jag-bor-med är ett stort fan av vargar. Jag hade hittat den perfekta födelsedagspresenten.
Så nu är vi här, till slut. Vi har hyrt bil, åkt på kringelikrokiga vägar, traskat runt på Wildlife Tour i flera timmar i det decembergrå och -regnet, bubblat bubbelpool och bastat, och sedan ätit god mat och druckit gott.
Imorgon väntar själva vargmötet. Jag var självklart inte sen att tycka att han-jag-bor-med nog kanske ville ha sällskap när han skulle casha in sin present. Ja menar, hallå.
Jag har dock redan åsikter. All kontakt med själva personalen här har varit grym, de är helt fantastiska. Alla har varit välkomnande och gärna förklarat och berättat allt vi velat veta. Men vill man klara sig själv utan att fråga någon om hur det hela funkar så… Nej, jag tror inte att det beror på att jag har särskilt svårt att fatta.
Var ligger själva Vildmarkshotellet? Vi följde vägen längre än vi trodde att vi skulle och kom till slut rätt, men inte kändes det speciellt välkomnande. Särskilt som vi åkte förbi ett antal parkeringar innan dess, där vi tänkte att det kanske var meningen att vi skulle parkera. Men de var det inte. Vi skulle parkera senare, det gjorde vi till slut.
I det här paketet vi bokat ingår en dags inträde till djurparken. Vi hade alltså kommit fram, kollat i receptionen att vi hade några timmar innan vi skulle få komma till vårt rum, och ville gå i djurparken. Var ligger djurparken? Efter mycket om och men hittade vi den. Bakom en ogästvänlig grind som det stod G4S på. Man kanske hade kunnat tolka en skylt som att djurparken fanns därbakom, men man hade lika gärna kunnat göra tolkningen att den låg någon annanstans.
Sedan kanske man inte ska förvänta sig mer i december, men jag hade gärna sett något annat än barrskog i uppförsbacke den första kvarten i djurparken. Jag är inte ens så knusslig att det måste ha varit något slag djur. En enda annan människa hade varit tevligt. Eller ändå någon skylt om vart det var meningen att vi skulle ta vägen. Vi gick och gick och gick, i uppförsbacke, tills vi kom till något slags hus som kanske eller kanske inte skulle kunna innehålla delfiner. Antagligen inte, för det såg stängt ut.
Vi hittade ett stånd som sålde korv, det var gott efter all granskog och allt duggregn.
Nå, till slut fick vi kontakt med människor, och en guide som vi hängde på för glatta livet för vi ville inte komma vilse igen.
Som sagt, all kontakt med människor här har varit positiv. Guiden som berättade om delfinerna, och aporna, och elefanterna, och zerbrorna och antiloperna och tigrarna var mycket vänlig och kunnig. Alla djuren var fantastiska. Jag gillade särskilt gorillorna…
Efter att ha traskat runt i djuparken var det skönt att få komma in på vårt rum och sedan ta sig ner i SPAt. Även här önskade jag att det hade funnits lite mer information, men till slut lokaliserade vi bubbelpooler och bastu och blev lagom möra till middagen.
Jag skyller det på den helt obegripliga hemsidan att jag inte ännu fattat att middagen ingick i vårt paket som vi bokat. Trevlig överraskning, men ändå lite oroande. Vad mer är det jag inte förstått om vår helg här på Kolmården?
Hemsidan förresten. Herregud. Har ni försökt ta reda på hur man bäst sätter ihop en vistelse på Kolmården? Jag satt många, många timmar bara för att försöka förstå hur jag skulle köpa ett presentkort på vargmötet. Att boka hotellvistelse var mig fullständigt övermäktigt så det fick sedermera han-jag-bor-med ta över.
Jag skulle verkligen önska att man jobbade lite mer med informationsförmedlingen på Kolmården, både på internet och utanför det, för om jag har problem med det så är där garanterat fler som har det. Men rummet är helt okej, personalen tjänstvillig och proffsig, maten i restaurangen väldigt god och det röda vinet slank ner med lätthet.
Jag får även ge tumme upp för gratis trådlöst nätverk som gjorde att jag kunde skriva det här.
Förhoppningarna på vargarna imorgon är stora, och nu är det hög tid att nanna för att vara fit for fight till då.
Jag brukar tänka, när det närmar sig jul eller födelsedag eller så, att jag borde påminna om min önskelista. Sedan brukar jag prompt glömma bort det.
Men jag har faktiskt en. Den finns här. Det mesta på den går att köpa antingen via SF-bokhandeln eller Amazon.
Wishlistr är en himla fiffig tjänst. Oftast när jag kommer på att jag önskar mig något särskilt så är det för att jag ramlar över det ute på internet. Att då bara slänga upp en länk i min önskelista, så att den som mot förmodan letar efter något att ge mig, också kan hitta det och köpa det på plats direkt är så smidigt och enkelt att jag inte ens vet hur jag gjorde innan.
Nu vill jag passa på och skriva några ord om den sista punkten på min önskelista just nu. Den kom upp häromdagen och har föregåtts av ett par månaders klurande och flera dagars intensivt vägande för och emot.
Jag önskar mig en Kindle. Mer specifikt den som kostar 109 dollar hos amazon.com. Den enklaste varianten fast utan reklam, alltså. Inget tangentbord, ingen touch-variant, inget 3G, och definitivt ingen Fire. Nå, 109 dollar plus frakt- och tullavgifter blir lite mer än vad jag är bekväm med att någon lägger på mig, och jag hade först tänkt köpa den själv. Men när det nu ändå snart är jul så kan man ju alltid se vad som händer, jag får dessutom chans att sukta och längta lite vilket inte är så vanligt. Om inte annat så köper jag den till mig själv ändå, fast i januari. Ingen big deal, liksom.
Men det här med läsplattor. Herregud.
Jag ville egentligen inte låsa in mig i ett format, och jag vill inte ha en surfplatta. Jag har en liten dator redan, med ett tangentbord, och behöver inte en till. Jag vill ha en platta för att läsa på, företrädesvis böcker. Jag vill ha ett enklare sätt att släpa runt mina böcker på, jag vill ha ett enklare och snabbare sätt att köpa obskyra böcker på. Jag gillar tanken med e-ink, att det blir skonsammare att läsa från än en surfplatta där skärmen lyser.
Man kan ju bli gråhårig för mindre. Vilken modell ska man välja? Vilken är mest prisvärd? Vilken kommer hålla längst? Vilka format kommer jag vilja kunna läsa? Ska jag välja något speciellt os? Är någon tillverkare bättre eller mer rakryggad än någon annan?
Jag gillar för den sakens skull inte Amazon, de är för stora för både sitt eget och för marknadens bästa. De är så stora att de i princip är marknaden. Men för nu, för mig, får de duga. Jag kommer antagligen göra en ansträngning att köpa något annat som känns bättre ur etisk synpunkt vad det lider. Men just nu vill jag mest bara testa och leka med e-böcker. Att vara sådan boknörd och inte äga en läsplatta känns helt bakvänt.
Hur resonerar ni kring sånt här? Gör jag det onödigt komplicerat för mig? Ni som redan har en läsplatta av något slag, hur gillar ni den och vad tror ni om framtiden för läsplattorna?
